National Institute of Design, som tog emot förväntansfulla deltagare från hela världen, är som gjord för korsbefruktning av kunskaper och kulturer. De spatserande påfåglarna i den vackra parken, den öppna atmosfären och skapande aktiviteter överallt på campus utgör en helt magisk miljö.

Då många av framtidens städer har en liknande karaktär och snabb urbaniseringsgrad som Ahmendabad fanns det en hel aha! att hämta men också utmaningar. Hur spanar man trender i en helt främmande kultur där man inte har någon aning om vad som är mainstream ens (och där man riskerar att gå in i en ko eller bli överkörd på fläcken av en irrande autorickshaw om man försjunker i tankarna)? En kultur som inte alls är en kultur utan består av hundratals olika folkslag, en färgsprakande eufoni av olika religioner, sedvänjor, synsätt och beteenden…

De kulturella skillnaderna gällande synen på åldrande, familjen, ja livet i allmänhet, utmanade invanda tankesätt och väckte förundran. Diskussionerna kunde fortsätta långt in på natten på hotellets takterass.

De intensiva veckorna i Indien resulterade i en engagerande, interaktiv utställning om framtidens åldrande på NID, omvälvande perspektiv och kunskaper samt oförglömliga minnen med fantastiska människor. Längtar redan tillbaka…

Upplägget bygger på Compendium of Contemporary Trends, MIND THE FUTURE, ett kartotek som beskriver 70 trender inom ekonomi, samhälle, demografi, politik, ekologi och teknologi. De uppblåsbara jättegorillorna fick illustrera fenomenet “attention blindness” – hur lätt vi missar stora trender med alltför snävt fokus och brist på interdisciplinärt tänk.

Curiosity Shop besökte eventet för att fånga upp idéer som spirar. Moderna kooperationer finner nya former, ny publik och nya kanaler. Det finns en förnyad tilltro till “tillsammans är stark” istället för att låta allt vara upp till den enskilda individen. Allt fler luckor i välfärden skapar också nya behov och möjligheter som företag inte alltid kan fylla.

     ”Vi är på väg in i ett mörker…på tunnelbanan möter inte folk varandras blickar längre och befinner sig i en bubbla kring sig själv.”

Men den digitala tekniken underlättar ju våra mobila liv? Absolut, men vårt beteende har förändrats även på andra sätt och inkluderar nu många otippade ritualer. Vem har inte varit upptagen med att ta snygga foton på sin mat exempelvis *blink*?

Ska en liten skärm få bli fönstret till verkligheten? Och vad är egentligen viktigt för oss människor? Glöm inte att stänga av ibland och le mot de andra mittemot. Jag ska själv försöka komma ihåg…jag tänkte ju köpa den nya iPhone…

Begrepp, citat och videoklipp från en 25 årig deltagare i en nyligen genomförd etnografisk studie (tack Daniel!)

Det är också anmärkningsvärt hur vi med lätthet kan röra oss mellan centrum och periferin av våra nätverk – och hur mycket extra tid vi lägger på detta! Numera håller vi ju inte bara kontakten med de som vi känner väl utan också personer vi bara stött på flyktigt s.k. “svaga länkar”. Vi kan också virtuellt komma nära utvalda individer genom ständiga uppdateringar (ambient intimacy) och bibehålla kontakter även över stora avstånd vilket gör det exempelvis lättare att flytta och verka utomlands långt ifrån nära och kära.

Har äktenskapet som institution spelat ut sin roll i ett flytande samhälle eller kommer vi helt enkelt bara att gifta oss ännu flera gånger? Första gången blir ett prova-på-äktenskap sedan gifter man sig kanske för att matcha olika livsfaser och behov.

De digitala medierna inklusive mobiler hjälper också oss att mikrokoodinera vardagen vilket ökar flexibiliteten. Hur enkelt är det inte att sända iväg ett SMS när man är försenad, ändra en mötesplats etc. Vi kan också lättare ta oss över trösklar och ta oss vidare i livet – hitta arbete, partner och nyckelkontakter. Sociala nätverkstjänster gör det möjligt att sprida information, ha kulturella utbyten över nationsgränser och kommunicera på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.

Samtidigt som vi blir mer rörliga, blir vi på andra sätt mindre rörliga och begränsade. Vi blir exempelvis mindre fysiskt rörliga eftersom vi kan sköta mycket hemifrån tack vare digital teknologi. Ett annat exempel på en mer begränsad rörlighet är att ju mer tid vi lägger på onlinekontakter, desto mindre tid har vi för fysiska möten. Ett stort nätverk, och parallella nätverk medför också vissa hanteringsproblem och tidsförluster.

Hur påverkas våra identiteter av nätet? Identitetsflexibilitetet tycks både kunna öka och minska med användning av sociala nätverkstjänster. Vid användning av ett och samma dominerande konto på t.ex. Facebook kan identitetsflexibiliteten vara begränsad (ens vänner skulle ju börja undra om man plötsligt bytte åsikter, musiksmak, klädstil och andra påtagliga preferenser) men detta kan exempelvis kringgås genom användning av fler parallella nätverk och konton som fortfarande möjliggör olika roller. Det finns möjligen känslomässiga problem med en allt för ”flytande” tillvaro utan fast förankring i ett fysiskt samhälle och ständiga byten mellan identiteter, men detta kan vi endast spekulera i…

DN 23 maj 2012

Länk till hela artikeln

Tom Boellstorff

Ett intressant koncept i detta sammanhang är “Ambient Intimacy”, ursprungligen myntat av Clive Thompson i The NY Times, 2008. Känslan av att vara nära andra individer kan idag åstadkommas genom sociala nätverkssajter som Facebook, mobiltelefoner s.k. ”awareness tools”. Vi kan enkelt hålla koll på signifikanta andra ”on the go” genom att skicka ett SMS, läsa och kommentera statusuppdateringar etc.

Enskilda statusuppdateringar som att någon äter flingor till frukost eller går ut med hunden kan tyckas lite meningslösa men efter hand aggregeras informationen till en betydelsefull närhetskänsla (om man bryr sig om personen i fråga). När man sedan ses öga möt öga kan interaktionen ske på ett annat plan, man har redan “zoomat in” i varandras liv och har pejl på känsloläge och livssituation.

Det började med ljuden…
Tokyo har en enastående ljudprofil. Ta en del sockersöta ljud, blanda med en nypa natur (märkligt nog i världens största stad) och en stor dos av mänskligt sorl, trafik och hysteriskt överväldigande ljud så har du en viss bild. Tunnelbanestationerna med olika fågelsång som signum (blinda och även trötta pendlare kan snabbt orientera sig bara genom att lyssna), plinkelplonkelljud, övergångsställenas chirpande, de svarta korparnas “au, au”. Alla dessa enorma skärmar med högtalare som basunerar ut sina budskap och dunkande musik. Bara för att nämna några få exempel. Sinnena fylls snabbt till brädden med intryck och då har vi inte ens nämnt alla synintryck. Det blinkande neonet, strömmen av människor med munskydd, skruvad arkitektur och reklam. Allt som är tankeväckande eller roande annorlunda…

Gatuscen Tokyo

Japansk finurlighet
Det finns hur mycket som helst att inspireras av. Något som inte går att undkomma är alla små och stora innovationer som så naturligt finns i den japanska vardagen men saknas härhemma. Imfria speglar i badrummen ska väl vara en självklarhet? De välkända multifunktionstoaletterna med fjärkontroll lämnar heller ingen oberörd (framförallt inte efter att ha provat att spruta vatten upp till taket). Sedan har vi den omistliga tårtkylaren. Vid köp av ett stycke himmelsk bakelse ligger en isklamp i ett fack i förpackningen så att underverket kan hålla sig perfekt tempererat ända hem. Det är kärlek! Som konsument (och kakmonster) blir man alldeles varm i hjärtat.

Tårtkylare – isklamp

Om vi ändå är inne på sötsaker så kanske chokladplåster kan vara något för den svenska marknaden? Tröst som tröst?

Chokladplåster

Automatkulturen är mycket utbredd och sofistikerad – välintegrerad i den Japanska miljön på många sätt…

Automatkultur

Hur kan vi egentligen leva utan tillgång till varm burkkaffe i varje gatuhörn?

Varm burkkaffe någon?